Samfälligheten Turmalinen - Koll på kostnaderna

Inom styrelsen för Turmalinens samfällighetsförening i Tumba arbetar man just nu med att dra upp långsiktiga riktlinjer för sitt sekundärnät. Med koll på kostnaderna.

Sekundärnätet är Turmalinens eget fjärrvärmenät som tar vid där Södertörns Fjärrvärmes regionala nät slutar. Ett nät som ägs av föreningen och vars kostnader faller på föreningen.

”Få föreningar känner till att de själva har det här ekonomiska ansvaret enligt lag”, säger Bo Karlsson som är kundansvarig.

All infrastruktur åldras och kostar, så även fjärrvärmeledningar. I samfälligheter med sekundärnät är det alltid medlemmarna som måste betala i slutänden. Det rör sig om stora belopp som kan vara svåra att klara om man inte har budgeterat för dem.

”Det finns roligare saker att lägga sina pengar på än rör i marken. Men det måste göras förr eller senare. God framförhållning gör det lättare att hantera kostnaderna”, säger Bo.

Ingen kostnadschock

Till skillnad från många andra samfälligheter arbetar Turmalinen aktivt med att lägga upp riktlinjer för sekundärnätet.

”Vi förbereder redan nu för nästa uppgradering som inte är förrän om minst 15 år. Kostnaderna ska inte komma som en chock för någon av våra medlemmar”, säger Lennart Ström.

Senaste uppgraderingen för fem-sex år sedan blev en obehaglig överraskning för många medlemmar. Kunskapen kring fjärrvärmenätet var låg och många visste inte att en betydande kostnad väntade.

”Den som just köpt hus vill inte gärna ha en ny kostnad på halsen som de inte känner till. Därför är information viktigt”, säger Lennart.

När Lennart kom in i styrelsen började han titta närmare på villkoren. Han insåg att det krävdes åtgärder och började läsa på och diskutera med styrelsekollegerna. Det var en komplex bild som målades upp som inkluderar juridik, ekonomi och teknik.

Rättvisa – alla delar lika

Ett sätt att fördela kostnaderna är den så kallade rättvisesynpunkten. Den går ut på att alla medlemmar i en samfällighet ska dela kostnaderna rättvist utifrån hur länge man bor i fastigheten. Har man bott i 20 år ska man betala för 20 års slitage.

”Vi frågade våra medlemmar om de ville betala sin andel kontant eller vara med på ett gemensamt lån. Det går inte att kombinera de två metoderna”, berättar Lennart.

Det finns tusentals sekundärnät som Turmalinens runtom i landet. Många byggdes i samband med att miljonprogrammet uppfördes på 1960- och 70-talen. Bostäderna behövde värme och varmvatten och fjärrvärme var den vanligaste lösningen.

”Många fjärrvärmeledningar är lika gamla som husen och behöver bytas samtidigt. Just nu börjar de gamla näten att krångla för många”, säger Bo Karlsson.

Rotavdrag?

Själva rören kostar inte en förmögenhet att byta, men när man lägger till alla nödvändiga arbetskostnader som grävarbeten, förläggning av rör och asfaltering så drar det snabbt i väg.

”Många tror att de kan få rotavdrag för arbetskostnaderna. Men rotavdraget gäller bara arbete på medlemmarnas privata tomter. Eftersom merparten av fjärrvärmerören ligger på föreningens mark täcker rotavdraget bara en ytterst liten del av totalkostnaden”, upplyser Bo.

”Vi måste få upp medvetenheten kring den här frågan. Människor måste ges möjligheten att väga in kostnaderna i sina kalkyler. Det är en högaktuell fråga för tusentals människor runtom i landet under de närmaste åren”, fortsätter han.”

Undercentral – hyra eller köpa?

Inom överskådlig framtid måste Turmalinen också byta ut sin undercentral. Just nu undersöker styrelsen villkoren för att köpa respektive hyra undercentralen. Hyr man behövs ingen underhållsplan, eftersom ansvaret då vilar på leverantören.

Men bägge alternativen kräver beslut och Lennart vill gärna tipsa andra samfälligheter som står inför beslut om sekundärnätet:

”Ta tag i frågan direkt och börja läsa på. Delta gärna i de kurstillfällen i samfällighetsförvaltning och samfällighetsjuridik som Villaägarnas Samfällighetsservice erbjuder sina medlemmar. Där får du veta det mesta du behöver för att ta ett helhetsgrepp på ditt sekundärnät”, avslutar Lennart Ström.